Lördagen den 11 april 2026 bullade Östkinds hembygdsförening upp utanför ICA i Östra Husby. Vi delade ut gratis bokpaket bestående av boken om textil på Vikbolandet, några äldre årsskrifter samt vår informationsbroschyr om hembygdsföreningen. Vi hade också programblad för året och en skål med godis.
Folk som gick förbi var lite försiktiga men när de förstod att bokpaketet var gratis gick de fram till oss och sedan visade det sig att flera var väldigt intresserade av sin hembygd och vi fick trevliga diskussioner. Vi delade ut ca 25 paket och hoppas att någon nappade och också vill bli medlem.
Lotta Arrelid
Föreläsning om Vasatiden på Vikbolandet
Föreläsning om Vasatiden på Vikbolandet med Erik Petersson den 21 september 2025.
Tänk att Vikbolandet haft så stor betydelse för Vasaätten!
När Erik Petersson föreläste om Vasatiden på Vikbolandet var intresset stort, fler än 100 personer strömmade till Östra Husby bygdegård. Erik är fil. dr i historia vid Linköpings universitet och besitter stor kunskap i ämnet.
Vasatiden sträcker sig från 1521 till 1611 och under den perioden uppfördes flera s.k. vasaborgar i landet bl.a. Stegeborg som byggdes ut till en präktig vasaborg och som också var en av de viktigaste platserna i Östergötland. Med borgen följde Stegeborgs län vilket bl.a. innefattade stora delar av Vikbolandet.
Och det händer mycket på Stegeborg. Gustav Vasas son Johan III föds där 1537, Svante Sture d.y. får det som förläning och under 1540-talet belägrar Nils Dackes trupper borgen i uppror mot kungamakten. 1595 får Sigismunds yngre syster Anna borgen som förläning och hon finns också med i kulisserna vid det s.k. onsdagsbröllopet. Under orostiderna som var ständigt närvarande under denna tid äger också slaget vid Stegeborg rum 1598, en kamp mellan hertig Karl, sedemera Karl IX, och Sigismund.
Andra platser för vasarna på Vikbolandet är Skenäs slott som under mitten av 1550-talet innehas av Cecilia Vasa, Rönö slott som Johan III byggde om till ett renässansslott samt Bråborg dit Johan III:s andra hustru Gunilla Bielke flyttar 1595 och där hon senare avlider. 1618 avled även deras son hertig Johan av Östergötland på Bråborg.
Efteråt stannade Erik kvar för ytterligare frågor, diskussioner och fikastund för alla hugade.
Lotta Arrelid
Föreläsning om Sverigebilden den 24 september 2024
”Röda stugor tåga vi förbi”, Kalle Bäck stämmer upp i skönsång för att illustrera den bild vi har av den svenska landsbygden. Men hur såg bebyggelsen egentligen ut om vi går tillbaka till 1840-talet och tittar framåt?
Många av de förändringar som skedde av bebyggelsen under 1800-talet var rent pragmatiska. Visserligen var rödfärgen bra på att skydda huset men varför kosta på det när man hade gratis virke? Först när det blev lönsamt att sälja skog, under 1860-talet, tog rödfärgningen av böndernas hus fart.
Och varför lägga på ett tungt och dyrt tegeltak på ladugården när halmen redan fanns?
Går vi in i ett hus här på Vikbolandet under mitten av 1800-talet var det troligt att det fanns en öppen härd där man lagade mat, kunde värma sig och som gav ljus under mörka kvällar. Det är först när fotogenlampan, som var relativt billig, gör entré som järnspisen börjar bli vanlig, hur skulle man annars kunna arbeta med sina redskap sena mörka kvällar?
Trots att Kalle varken använder PowerPoint eller bildspel trollbinder han sin publik i Östra Husby bygdegård och vi får höra om enkelstuga och parstuga, fähus och äppelträd och efter att föredraget är slut är det många som vill ställa frågor.
För den intresserade kan jag rekommendera Kalle Bäcks bok Sverigebilden- en historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader där finns en hel del exempel från Vikbolandet.
Lotta Arrelid 240922
Vikbolandet från ovan
Föreläsning 240914, Vikbolandet från ovan med Mikael Hagdahl.
Tänk att få flyga över Vikbolandet och se allt från ovan!
Det var precis vad vi fick vara med om när Mikael Hagdahl visade och berättade kring Flygstabens foton från 1954 och 1974.
Resan startade vid Östra Stenby järnvägsstation, som numera är riven. Vi svävade länge över Östra Husby och fick se byggnader som nu är försvunna och nya byggnader som kommit till.
Sträckningen för väg 209 var delvis annorlunda tidigare och när Vikbolandsbanan lades ner 1960 byggdes ibland den gamla banvallen om till väg, där var ju redan ett stadigt och bra underlag.
Många av de 35 åskådarna nickade igenkännande när gamla skolbyggnader, affärer och mejerier dök upp; Hälsogården mindes många, liksom Häggs café och cykelaffär och Helenedals lanthandel och inte minst väcktes minnen när vi fick se foto på hur tåget på Vikbolandsbanan liksom svävade över vattnet vid Mönnerum.
Även 1958 togs en del foton över Vikbolandet. Detta i samband med att man förberedde för Marvikens Atomkraftverk där man hade storslagna planer.
Avslutningsvis hamnade vi på piren i Arkösund. Ett gammalt foto visar den smala remsan som tog tåget ända ut till havet.
Lotta Arrelid
ÖHF järnvägsstation
Bokprat i Boglinatorpet
Östkinds hembygdsförening arrangerar bokprat i Boglinatorpet den 14 april 2024 .
Med aprilstormen vinande utanför fönstren var det extra mysigt att samla en liten skara kring brasan i Boglinatorpet.
Helene Axelsson, som under många år arbetat som bibliotekarie i Mjölby, höll ett intressant bokprat med tema Vikbolandet.
Dramat på Broxvik av Lyttkens kände vi alla till men vi fick dessutom höra om En väv av lögner av Fägerskjöld, som har sin utgångspunkt i USA dit den mordanklagade men sedan frikända Helga flyttade. Helen berättade om Lidmans trilogi om rysshärjningarna 1719 liksom Jarnvalls Vasalandet Vikbolandet som är intressant, lättläst men med en mängd olika kungligheter att hålla reda på. Vidare några vikbolandsbor; Gertrud Hellbrand och förstås Sven Wernström.
Några flera böcker blev det och under tiden fikade och diskuterade vi och en lyckligt lottad person fick gå hem med lotterivinsten Och allt blir återfött av Lidman.
